2019 var ett stort Är för Bluetooth-protokollet. DÄ installerades fler Bluetooth-enheter i prylar som leksaker, spÄrsÀndare och tandborstar Àn i bÀrbara datorer och telefoner. Enligt uppgifter frÄn ABI Research, som samlats in pÄ uppdrag av Bluetooth Special Interest Group, eller SIG, sÄ sÄldes 4,2 miljarder Bluetooth-enheter under 2019 varav 52 procent hamnade i hörlurar, smarta högtalare, lampor, klÀder och sÄ vidare.

2020 tror SIG att tillvÀxten av sÄ kallade "hearables", smarta högtalare och hörlurar, och Kinas  implementation av Bluetooth för smarta hem kommer att öka försÀljningen av icke-datorrelaterade Bluetooth-enheter till 2,5 miljarder. Samtidigt förutspÄs den totala försÀljningen av produkter som innehÄller Bluetooth uppgÄ till 4,6 miljarder.

Idag finns blÄtands-tekniken inte bara i telefoner och datorer. Massor av prylar har tekniken inbyggd, passande nog Àven tandborstar. PÄ bilden ser vi Oral-B Genius X Electric Toothbrush. Foto: Electric Teeth, Flickr.

Bluetooth, som Àr engelska för BlÄtand eller blÄtandsteknik, Àr en standard för trÄdlös kortvÀga kommunikation mellan till exempel headset och mobiltelefon eller mellan tangentbord och dator.

Den första versionen, Bluetooth 1.0, slÀpptes 1999 och 2010 kom det första stödet för en mer strömsnÄl lÄgeffektvariant, Bluetooth LE, som snabbt blev populÀr. 2016 slÀpptes Bluetooth 5 och nu var standarden helt och hÄllet inriktad mot lÄg effekt.

Bakom Bluetooth-standarden stod frÄn början teknikjÀttar som Ericsson, Nokia, IBM, Toshiba och Intel. Men grunden till standarden var faktiskt ett projekt som hette Penny Link och initierades av Nils Rydbeck pÄ Ericsson Mobile Communications, ECS, under 90-talet.

SÄ var kommer Bluetooth, eller BlÄtand ifrÄn? Det namnet kommer ifrÄn att Jim Kardach frÄn Intel, som var med i arbetsgruppen, hade lÀst en historiebok om just Harald BlÄtand. Han tyckte att det var ett passande namn för att binda ihop arbetsgruppen som bestod av medlemmar frÄn företag som samtliga hade en blÄ logotyp: Intel, IBM, Ericsson och Nokia.

Vikingakonungen Harald BlĂ„tand Ă€r bĂ„de kĂ€nd för att han enade Norge och Danmark och att han var en stor talare som var duktig pĂ„ att fĂ„ mĂ€nniskor att enas och prata med varandra. Symbolen för "bluetooth" blev ocksĂ„ passande nog tvĂ„ stiliserade runor; ᚌ("H") och ᛒ("B").

Idag finns Bluetooth ofta som en av flera nÀtverkstekniker i en integrerad krets. Det hÀr Àr Broadcom BCM4339HKUBG. I samma krets finns wifi IEEE 802.11ac, Bluetooth 4.1 och FM-mottagare. Just den hÀr kretsen sitter i en Nexus 5 surfplatta. Foto: Raimond Spekking, Wikimedia Commons.

Inte bara för headset

FrÄn börjad var Bluetooth ett rÀtt udda nisch-protokoll. Ni minns sÀkert sÀljarna och hantverkarna med headset? DÄ, i början, var det framför allt ett utmÀrkt sÀtt att strömma röstsamtal till telefoner. Sedan dess har mycket hÀnt och det Àr tack vare att protokollet stÀndigt anpassats efter nya behov och inte gynnat nÄgon specifik tillverkare.

Ett klassiskt Bluetooth-headset frÄn 2004. En favorit hos mÄnga sÀljare och hantverkare. Foto: ed g2s, Wikimedia Commons.

Framför allt var det just övergĂ„ngen till lĂ„g effekt 2010 som gjorde att Bluetooth kunde installeras i allt fler enheter och lĂ€gga grund för ”sakernas internet” eller Internet of Things. Nu kunde ju Bluetooth enkelt drivas av mindre batterier och hamna i allt frĂ„n sensorer som du knĂ€ppte fast pĂ„ strumpan till aktivitetsarmband.

Det gjorde det ocksĂ„ möjligt att skapa ”beacons”, eller spĂ„rsĂ€ndare, som anvĂ€nde Bluetooth-signaler för att sĂ€nda meddelanden till telefoner i nĂ€rheten.

Uppdateringen till lÄg effekt, skapandet av beacons och det faktum att Apple anammade bÄda anvÀndningsomrÄdena i sina telefoner och surfplattor öppnade upp Bluetooth för nya marknader, inklusive trÀningsprylar och uppkopplade lÄs.

NÄgra Är senare, med lanseringen av version 5.0 och 5.1 av Bluetooth, lades tvÄ ytterligare funktioner till som var utformade för Internet of Things. Den första var förbÀttrade beacons och platsspÄrning vilket tillÀt att mer data kunde sÀndas av beacons och mer granulÀra platsfunktioner. Den andra var förmÄgan att skapa ett nÀtverk med hjÀlp av Bluetooth-radio, vilket gjorde det möjligt att skapa sÄ kallade mesh-nÀtverk med Bluetooth. Det i sin tur gjorde att tekniken kunde konkurrera med andra trÄdlösa standarder som Zigbee och Z-Wave.

Mesh-nÀtverk tar Harald BlÄtand in i framtiden

Det hÀr leder oss fram till var Bluetooth Àr idag dÀr en stor del av försÀljningen av Bluetooth-enheter nu drivs av mesh-funktionaliteten. I Kina har till exempel Xiaomi och Alibaba tekniken i sina smarta högtalare och nÀr fler prylar nu kopplas ihop, eftersom kineserna vill bygga smarta hem, Àr Bluetooth förstahandsvalet. Innan mesh-tekniken kom hade Bluetooth runt 10 meter i rÀckvidd. Nu, nÀr fler Bluetooth-prylar kan kommunicera med varandra och skapa ett gemensamt nÀt dÀr en signal kan hoppa mellan flera enheter för att komma fram, kan rÀckvidden blir betydligt lÀngre.

I ett mesh-nÀtverk kan noderna skicka signaler via varandra över nÀtverket. Det gör att nÀtverkets totala rÀckvidd kan bli vÀsentligt större och nÀtverket som helhet bli mer robust Àn i ett punkt-till-punkt-nÀtverk. Bild: Igbe obinna, 17 node mesh network with a routing path between node A and node Q, Wikimedia Commons.

Hittills Àr 90 procent av de Bluetooth-enheter som anvÀnder sig av mesh belysningsrelaterade, enligt SIG. Det Àr uppkopplade lampor helt enkelt. Det betyder att lamporna nu, kanske lite otippat, blir basen för nÀsta uppkopplade nÀt i ditt hem, utöver wi-fi.

NÀr nu Harald BlÄtands namn, över 1000 Är efter hans död, Ànnu en gÄng sprids över vÀrlden Àr det via en teknik som pÄ den tiden helt klart skulle ses som svartkonst men som idag ger oerhört mycket nytta till mÀnskligheten. Och en sak finns gemensamt, det handlar fortfarande om en stor förmÄga att fÄ mÀnniskor, och prylar, att enas och prata med varandra.


Vill du fÄ en dos faktabaserad optimism i din mejlkorg en gÄng i veckan? Missa inte att prenumerera pÄ vÄrt nyhetsbrev.

Warp News drivs av den ideella stiftelsen Warp Institute med sÀte i Stockholm.

90 procent av svenskarna tror inte att vÀrlden kommer vara bÀttre om 15 Är. En anledning till det tror vi Àr övervikten av negativa nyheter i media.

Warp News balanserar det genom faktabaserade optimistiska nyheter.