Kikhosta Àr fortfarande en allvarlig infektionssjukdom hos spÀdbarn och smÄ barn. Detta trots att vaccination har en bra tÀckning över hela vÀrlden.

Antalet fall av kikhosta har under de senaste decennierna ökat Àven i flera höginkomstlÀnder. Detta har skett sedan man pÄ grund av biverkningar slutade att vaccinera med det effektiva helcellskikhostevaccinet (wPV). Vaccinet ersattes med ett sÄ kallat acellulÀrt kikhostevaccin (aPV) under 1990-talet. I Sverige togs vaccinering mot kikhosta bort mellan 1979 och 1996.

Även om det vaccin som idag anvĂ€nds ger skydd mot sjukdomen verkar effekten inte vara tillrĂ€ckligt varaktig. Vaccinet anses inte effektivt kunna förhindra bakterietillvĂ€xt i nĂ€san och kan dĂ€rmed inte stoppa smittoöverföringen till andra personer.

Den nya vaccinkandidaten, som ges direkt i nÀsan vid ett tillfÀlle, baseras pÄ en levande försvagad stam av bakterien Bordetella pertussis. Vaccinet har utvecklats under flera Ärs tid och i djurstudier visat sig ge ett mycket gott skydd mot kikhostebakterien.

Vaccinet har Àven testats i smÄ studier pÄ mÀnniska, dÀr man jÀmfört immunsvaren hos försökspersoner som fÄtt det nya vaccinet med immunsvaren hos personer som genomgÄtt det vanliga vaccinationsprogrammet mot kikhosta i Sverige.

Resultatet visade att det nya vaccinet har ett bredare antikroppssvar som riktar sig mot flera delar av bakterien, med en bÀttre avdödande effekt pÄ kikhostebakterien. Detta indikerar att vaccinet har potential att förbÀttra vaccineffektiviteten och skydda mot smittoöverföring.

De kliniska studierna har letts av FolkhÀlsomyndigheten i Sverige men hjÀlp av Karolinska Trial Alliance. Vaccinet kommer nu att utvÀrderas i en klinisk fas II-studie.

Foto: Tim Bish pÄ Unsplash