Det hÀr Àr en artikel för Warps medlemmar, WIP, öppnad för dig genom deras bidrag till Warp Institute. LÀs mer om WIP.

Medicifamiljen producerade tre pÄvar, tvÄ drottningar och ett nÀstan orÀkneligt antal furstar och var en av vÀrldens mÀktigaste slÀkter under trehundra Är.

Makten kom frÄn en bank, i sin tur baserad pÄ en innovation. En lika enkel som briljant uppfinning som Àn idag utgör kÀrnan i det globala finansiella systemet, som förra Äret produerade ett vÀrde motsvarande 85 biljoner kronor.

Det Àr för övrigt samma innovation som utgör det finansiella systemets största svaghet, med krascher som 2008 och 1929 som exempel.

För att ta reda pÄ vad det Àr för innovation ska vi ta oss tillbaka till i tiden, till ett torg i Florens i slutet pÄ 1300-talet.

DĂ€r sitter Giovanni di Bicci de’ Medici pĂ„ en bĂ€nk.

En av Medicis liggare.

Framför sig pÄ ett bord har han en stor bok. I den skriver han noggrant upp tillgÄngar och skulder. Det Àr en liggare med debet och kredit. Denna sorts bokföring, kallad dubbel bokföring, anvÀndes troligen första gÄngen pÄ 1200-talet i den muslimska vÀrlden och började pÄ 1300-talet anvÀndas av italienska köpmÀn.

Giovanni de’ Medici Ă€r sĂ„ledes inte först, men han blev den förste att verkligen förstĂ„ och anvĂ€nda kraften i denna liggare. 1397 startade han en bank. Det Ă€r dĂ€rför han nu sitter dĂ€r pĂ„ bĂ€nken, dĂ€rav namnet bank frĂ„n gammal italienska.

Tack vare den noggranna bokföringen hÄller Medici-banken reda pÄ pengarna, till skillnad frÄn andra banker pÄ den tiden. Du kan lita pÄ Medici. Inte för att de i sig Àr mer trovÀrdiga Àn nÄgon annan, utan tack vare deras bokföring.

Det var inte bara Giovannis skönhet som ingav förtroende.

Medicis fick inte sÄ lÀnge vara ensamma om sin innovation. Andra tog efter. Alla tog efter. Alla i hela vÀrlden.

Fortfarande Àr detta den centrala funktionen i en bank, att hÄlla koll pÄ dina pengar. En bank som inte gör det klarar sig inte lÀnge. Bara ryktet om att bankerna inte sköter det, kan sÀtta hela finanssystemet i gungning.

Vad Àr det en bank sÀljer?

Det Àr förtroende. Bankens verkliga hÄrdvaluta Àr förtroende. Utan förtroende, ingen bank.

Även om tekniken att hĂ„lla koll pĂ„ alla pengarna idag Ă€r avsevĂ€rt mycket mer avancerad Ă€n pĂ„ bĂ€nken i Florens för sex hundra Ă„r sedan, Ă€r principen densamma. En liggare med information. Numera inte en bok med snirkliga siffror, utan digitalt pĂ„ servrar – men likvĂ€l fortfarande en liggare.

Det har varit ett extremt framgÄngsrikt system. VÀrldsekonomin har stadigt vÀxt. Kapital rör sig snabbt över vÀrlden och investeras i vÀxande företag, som skapar jobb och vÀlstÄnd.

Men baksidorna Ă€r minst lika tydliga. En lĂ„ng rad finanskriser dĂ€r enorma summor pengar gĂ„tt förlorade. Och inte bara pengar. Hela lĂ€nder har kastats in i djupa problem. MĂ€nniskor har fĂ„tt sparken, tvingats lĂ€mna sina hem, förĂ€ldrar kan inte köpa tillrĂ€ckligt med mat till sina barn – för att bankerna har brustit i sin centrala uppgift: Förtroendet.

Har vi dÄ, efter sex hundra Är, inte kommit pÄ nÄgot annat?

Jo, det har vi faktiskt.

Mitt i finanskrisen 2008 sÄ skrev nÄgon eller nÄgra som kallade sig Satoshi Nakamoto pÄ ett internetforum att de skapat ett e-cash-system som kallas Bitcoin.

“Det Ă€r helt decentraliserat, utan nĂ„gon central server eller betrodda aktörer, eftersom allt Ă€r baserat pĂ„ kryptobevis istĂ€llet för förtroende.”

Notera nyckelmeningen: “...istĂ€llet för förtroende.”

VÄrt finanssystem hade fram till den punkten enbart baserats pÄ förtroende. Förtroende för en bank, en centralbank, en regering, en stat. Att nÄgon av dessa tog ansvar och sÄg till att mina pengar fanns kvar. Att betalningen jag gjorde kom fram.

HÀr pÄstod nÄgon istÀllet att det gick att klara av utan förtroende, eller rÀttare sagt anvÀnda decentraliserat förtroende. Ett system dÀr man skickar pengar direkt mÀnniska till mÀnniska, utan inblandning frÄn nÄgon annan, och ÀndÄ kunna lita fullt ut pÄ systemet.

Det lÄter kanske inte sÀrskilt mÀrkvÀrdigt, men nÀr man betÀnker det centrala förtroendets sexhundraÄriga historia, den enorma koncentrationen av pengar och makt och att vi nu har ett alternativ, sÄ svindlar tanken.

Nu har det gÄtt över tio Är, har bitcoin revolutionerat vÀrlden?

Bitcoin Àr fortfarande den starkaste kryptovalutan, och blockchain har definitivt blivit ett begrepp och nÄgot vÀldigt mÄnga aktörer jobbar med. Revolutionen av bank- och finansvÀrlden har inte skett, Ànnu. Jag ser det som en sjÀlvklarhet att kryptovalutor kommer spela en stor roll i framtiden, men hur snabbt det gÄr och i vilken form Àr vÀldigt svÄrt att ens gissa. Man utmanar de allra starkaste aktörerna i vÀrlden: Banker, finansinstitut, regeringar och centralbanker. Som sagt med en sexhundraÄrig historia. SÄdant Àndras inte en handvÀndning.

Att vi nu kan decentralisera förtroende i en blockkedja Àr i sig en revolution, men det betyder inte att den pÄ nÄgra Är vÀnder upp och ner pÄ vÀrlden. Inte heller att allt det gamla bara försvinner. Men digitala tillgÄngar i alla dessa former har vi bara sett början av, det Àr jag övertygad om.

Lustigt nog finns det fortfarande en Medicibank. Den Àr ny, belÀgen i Puerto Rico, startad av prins Lorenzo de Medici, en Àttling till Giovanni de Medici (pÄstÄr han.)

Vad banken specialiserat sig pÄ? Digitalisering och kryptovalutor.

Ser man inte vissa likheter med Giovanni..?

Det hÀr en artikel för Warps medlemmar, WIP, öppnad för dig genom deras bidrag till Warp Institute. LÀs mer om WIP.